Mamma

Jag saknar henne varje dag. Ofta ser jag mig själv som liten när jag tittar tillbaka. Hon såg alltid oss framför allt annat. Vi var livet min syster och jag. Jag saknar skrattet, när hon skratta så tårarna kom. Saknar hennes förtroende hennes tro på mig. Saknar kvällarna då vi låg och prata. Saknar att hon ropar på mig och frågar om jag kan ta cykeln till affären. Eller när vi var ute för länge på sommarkvällarna och inte ville komma in och sova. När hon stod på trappen och ropade förgäves. Saknar när vi gick till skogen och plockade blommor till henne som hon satt i vas och ställde på bordet. Vårens första till sommarens sista.
Mamma jag är liten fortfarande, det  skulle varit underbart att få ha lånat dig några dagar till.